Källor och vidare läsning
Här kan du hitta mina källor, men också väldigt mycket fördjupning och vidare läsning om alla de olika ämnen jag berör i boken, plus ett par utvikningar som inte riktigt fick plats i huvudtexten.
Inledning – Brytningstid
- Vulkanutbrottet på ön Tambora fick stora konsekvenser över hela världen, och det finns massor med spännande läsning om utbrottet och effekterna. Till exempel radioprogrammet High Explosive: The Tambora Story från BBC. https://www.bbc.co.uk/programmes/b05ny11s
med John Hammond och artikeln ”Tambora 1815: Just How Big Was the Eruption?” Erik Klemetti. Wired. https://www.wired.com/2015/04/tambora-1815-just-big- eruption/ - Mary Wollenstonecraft Godwin, senare Mary Shelley, föddes 1797. Hennes spännande men tyvärr korta liv är mer än värt de mängder av spännande biografier som skrivits om henne. Det blir nästan absurt att länka till bara en, men radioprogrammet In Our Time med Melvyn Bragg gjorde ett fint avsnitt om henne och Frankenstein. https://www.bbc.co.uk/programmes/m00051n6
- Mary Shelley publicerade romanen Frankenstein, or The modern Prometheus anonymt i London 1818. Hennes namn dök upp först i den andra upplagan, som publicerades i Frankrike 1823.
- Det finns en väldigt spännande bok om all den vetenskap som ligger till grund för Frankenstein: Making the Monster: The Science Behind Mary Shelley’s Frankenstein av Kathryn Harkup (2018). De första experimenten som visade att elektricitet kunde få döda kroppar att röra sig gjordes av Luigi Galvani 1780. En artikel om försöken med samtida illustrationer av experimenten: Animal Electricity, circa 1781. Jessica P. Johnson. The Scientist. 28 september. http://www.the-scientist.com/?articles.view/articleNo/31078/title/Animal-Electricity–circa-1781/
- Den första säsongen av Star Trek följer besättningen på USS Enterprise (NCC-1701), men sedan dess har besättningar, skepp och berättelser ständigt uppdaterats. Allt (och antagligen rätt mycket mer) som du någonsin skulle vilja veta om Star Trek-universumet finns på https://intl.startrek.com
- Kyssen mellan kaptenen James T. Kirk och officeren Nyota Uhura visades på amerikansk tv den 22 november 1968, i avsnittet Plato’s Stepchildren. Det var inte den första kyssen mellan en vit och en afroamerikan som visades, men den fick enormt genomslag i en tid med stora motsättningar inom USA. Karaktären Uhura lyfts ofta fram som en ikon och ett tidigt positivt porträtt av en afroamerikansk kvinna med stor makt och pondus. Mer läsning om Star Treks ikoniska kvinnliga karaktärer finns i artikeln ”Star Trek Created Feminist Icons in Front of and Behind the Camera”av Margaret Kingsbury: https://intl.startrek.com/news/star-trek-created-feminist-icons-in-front-of-and-behind-thecamera
- Boken The Wizard and the Prophet (2018, Knopf) av Charles C. Mann belyser och fördjupar den här konflikten mellan olika sätt att se på vetenskap och framsteg.
- Det finns mycket forskning om hur vi människor är fysiskt mycket friskare och tryggare idag. Ett par ställen att hitta mer information om detta är på www.gapminder.org eller i den här sammanställningen från BBC: Seven Reasons Why the World Is Improving. Julius Probst. 11 januari 2019. https://www.bbc.com/future/article/20190111-seven-reasons-why-the-world-is-improving
- Enligt världshälsoorganisationen WHO dör ungefär 4,2 miljoner människor varje år på grund av dålig luft utomhus (https://www.who.int/airpollution/en/ ), medan cirka 1,6 miljoner människor går bort i diabetes (2016 https://www.who.int/newsroom/fact-sheets/detail/diabetes ) och strax under en miljon människor avled av sjukdomar kopplade till AIDS. (https://www.unaids.org/en/resources/fact-sheet)
- Jag kommer att gå in mer på Lulus och Nanas födsel i kapitel Men de första att skriva om händelsen var MIT Technology Review den 25 november 2018: EXCLUSIVE: Chinese scientists are creating CRISPR babies av Antonio Regalado. https://www.technologyreview.com/s/612458/exclusive-chinese-scientists-are-creating-crispr-babies/
- Min förra bok, Mammutens återkomst, kom ut 2016 på Fri tanke förlag. https://fritanke.se/bocker/mammutens-aterkomst/
- Louise Brown, den första person som kom till med hjälp av provrörsbefruktning. En text av henne om genombrottet och IVF-tekniken finns att läsa i Louise Browns ”On 40 years of IVF: ’I was the world’s first IVF baby, this is my story’”. Louise Brown. 25 juli 2018. https://www.independent.co.uk/life-style/health-and-families/ivf-baby-louise-brown-story-test-tubeworld-first-40th-anniversary-a8455956.html
- Jean Purdy, embryologen som arbetade tillsammans med de två läkarna har inte fått lika mycket uppmärksamhet för sina insatser, trots att hon var mycket viktig för arbetet. Hennes roll börjar lyftas fram nu, vilket bland annat The New York Times skriver om i Three Created a Fertility Revolution With I.V.F., but One, a Woman, Went Unrecognized. Ilana Magra. 20 juni 2019. https://www.nytimes.com/2019/06/10/world/europe/jeanpurdy-ivf-plaque.html
- IVF liknades vid hotet från atombomben. Tekniken väckte massor med känslor och stort motstånd. En intressant artikel om kritiken är ”In Vitro Fertilization Was Once As Controversial As Gene Editing is Today” från Smithsonian Magazine. 27 september 2017. Kat Eschner. (https://www.smithsonianmag.com/smart-news/vitro-fertilization-was-once-controversial-cloning-today-180964989/)
- Pressmeddelandet som tillkännagav att Robert Edwards fick Nobelpriset i medicin 2010 för sitt arbete med att utveckla IVF. https://www.nobelprize.org/prizes/medicine/2010/press-release/
- Naturligtvis har det skrivits massor om Jesse Gelsinger och hans tragiska död, men en av de bästa genomgångarna som jag har läst är ”Gene Therapy Emerges From Disgrace to Be the Next Big Thing, Again” av Carl Zimmer i Wired (13 augusti 2013): https://www.wired.com/2013/08/the-fall-and-rise-of-gene-therapy-2/
Detta är ytterligare en läsvärd artikel om Jesse Gelsinger och den effekt hans död fick på utvecklingen av genterapi: ”The Death of Jesse Gelsinger, 20 Years Later” Science History Institute. Meir Rinde. https://www.sciencehistory.org/distillations/the-death-of-jesse-gelsinger-20-years-later - Ignaz Semmelweis var en fascinerande person på många sätt. Det finns mycket mer att läsa om honom, till exempel via ”In 1850, Ignaz Semmelweis saved lives with three words: wash your hands”. Howard Markel. PBS. 15 maj 2015. https://www.pbs.org/newshour/health/ignaz-semmelweis-doctor-prescribed-hand-washing
- Det finns en spännande dokumentär om Vipeholmsexperimenten, gjord av Ida Lundqvist för P3 Dokumentär (5 december 2010): https://sverigesradio.se/sida/avsnitt/65245?programid=2519
1. En modern Prometheus
- Hela föredraget med He Jiankui och den efterföljande frågestunden finns på hemsidan för konferensen Second International Summit on Human Genome Editing: https://www.nationalacademies.org/gene-editing/2nd_summit/
Den går också att hitta på Youtube med rubriken ”28 Nov 2018 – International Summit on Human Genome Editing – He Jiankui presentation and Q&A”. https://www.youtube.com/ watch?v=tLZufCrjrN0
En transkription av föreläsningen och frågestunden finns på https://diyhpl.us/wiki/transcripts/human-genome-editing-summit/2018-hong-kong/jiankui-he-human-genome-editing/ - Youtube-videorna som He Jiankui släppte innan konferensen finns på kanalen The He Labs. Det är sammanlagt fem korta filmer. https://www.youtube.com/channel/UCn_Elifynj3Lrub-PKHXecwQ
- Genen CCR5 som He Jiankui försökte bygga om har en fascinerande historia. En vetenskaplig genomgång av den och vad man vet om varianter av genen som skyddar mot hiv finns i den vetenskapliga artikeln ”The evolutionary history of the CCR5-Δ32 HIV-resistance mutation”. AP Galvani, J Novembre. Microbes and Infection. Vol. 7, nr 2, februari 2005, s. 302–309. https://www.sciencedirect.com/science/article/abs/pii/S1286457904003636
- Det är såklart svårt att veta exakt hur många celler som kroppen har, men studien som oftast citeras när det gäller antal celler i en vuxen människokropp kommer fram till ett genomsnitt på 37,2 biljoner celler eller 37 000 miljarder: ”An estimation of the number of cells in the human body”. Bianconi m.fl. Annals of Human Biology. 2013 nov–dec s. 463-71. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/23829164
- Det har naturligtvis redan skrivits ett oändligt antal reportage om He Jiankuis experiment och konsekvenserna av det, och faktum är att mycket fortfarande är okänt. Men en bra genomgång finns i det mycket välgjorda reportaget ”The untold story of the ‘circle of trust’ behind the world’s first gene-edited babies” av Jon Cohen i Science, 1 augusti 2019. https://www.sciencemag.org/news/2019/08/untold-story-circle-trust-behind-world’sfirst-gene-edited-babies
Ytterligare ett reportage om He Jiankuis experiment: ”The CRISPR-baby scandal: what’s next for human gene-editing.” David Cyranoski. Nature. 26 februari 2019. https://www.nature.com/articles/d41586-019-00673-1 - I juni 2019 kom en vetenskaplig artikel (”CCR5-Δ32 is deleterious in the homozygous state in humans”, Wei, X. Nature Medi cine, 3 juni 2019) som verkade visa att dubbla uppsättningar av den CCR5-variant som He Jiankui försökte skapa gör att människor får kortare livslängd. Men i september 2019 blev det tydligt att studien hade stora metodproblem. Den har nu dragits tillbaka av forskarna.
En nyhetsartikel om problemen: ”Major error undermines study suggesting change introduced in the CRISPR babies experiment shortens lives”. Rebecca Robbins. STAT News, 27 september 2019. https://www.statnews.com/2019/09/27/major-error-undermines-study-suggesting-change-introduced-in-the-crispr-babies-experiment-shortens-lives/ - Oviedokonventionen från 1997 finns att läsa i sin helhet på Europarådets hemsida: Details of Treaty No. 164 Convention for the protection of Human Rights and Dignity of the Human Being with regard to the Application of Biology and Medicine: Convention on Human Rights and Biomedicine. https://www.coe.int/en/web/conventions/full-list/-/conventions/treaty/164
- Mötet ”International summit on human genome editing” hölls i Washington D.C. i december 2015. Information om alla föreläsningar och inspelningar från mötet finns på https://nationalacademies.org/gene-editing/Gene-Edit-Summit/
Det gemensamma uttalandet och överenskommelsen efter mötet On Human Gene Editing: International Summit Statement finns att läsa på http://www8.nationalacademies.org/onpinews/newsitem.aspx?RecordID=12032015a
Ett utdrag ur texten: It would be irresponsible to proceed with any clinical use of germline editing unless and until (i) the relevant safety and efficacy issues have been resolved, based on appropriate understanding and balancing of risks, potential benefits, and alternatives, and (ii) there is broad societal consensus about the appropriateness of the proposed application. Moreover, any clinical use should proceed only under appropriate regulatory oversight. At present, these criteria have not been met for any proposed clinical use: the safety issues have not yet been adequately explored; the cases of most compelling benefit are limited; and many nations have legislative or regulatory bans on germline modification. However, as scientific knowledge advances and societal views evolve, the clinical use of germline editing should be revisited on a regular basis.
(Översättning: Det vore oansvarigt att gå vidare med modifiering av embryonala celler innan (1) problemen med effektivitet och säkerhet har lösts och det finns en tillräcklig förståelse av hur potentiella fördelar bör balanseras mot risker och alternativ och (2) det finns en bred samhällelig konsensus kring lämpligheten av föreslagna tillämpningar. Dessutom borde kliniska försök endast genomföras under översikt av lämpliga regleringar. För tillfället är de kriterierna inte uppfyllda för någon typ av klinisk tillämpning, säkerhetsriskerna är inte tillräckligt ut forskade, fallen med övertygande fördelar är begränsade och många länders regelverk förbjuder genmodifiering av den här typen. Emellertid bör frågan utvärderas regelbundet efter hand som ny kunskap tillkommer och samhällets föreställningar förändras.) - Den första vetenskapliga studie som visade att det gick att använda Crispr-Cas9 på mänskliga embryon: ”CRISPR/ Cas9-mediated gene editing in human tripronuclear zygotes.” Liang m.fl. Protein & Cell. Maj 2015, vol. 6, nr 5, s. 363–372. https://link.springer.com/articl/10.1007%2Fs13238-015-0153-5
- Tang Lichuns vetenskapliga artikel där han använde CrisprCas9 för att förändra mänskliga embryon: ”CRISPR/Cas9- mediated gene editing in human zygotes using Cas9 protein.” Tang, L., Zeng, Y., Du, H. m. fl. Mol Genet. Genomics. 2017. Volym 292: s. 525–533. https://link.springer.com/article/10.1007/s00438-017-1299-z
- En tidning fick tag i He Jiankuis utkast till en vetenskaplig artikel om de två flickorna. Utdrag från den och kommentarer från forskare finns i artikeln: ”China’s CRISPR Babies: Read Exclusive Excerpts From the Unseen Original Research.” Antonio Regalado. 3 december 2019. MIT Technology Review https://www.technologyreview.com/s/614764/chinas-crispr-babies-read-exclusive-excerpts-he-jiankui-paper/
- Den ryske forskaren Denis Rebrikov har inspirerats av He Jiankui och planerar att skapa genmodifierade barn framöver, både med samma förändring som He försökte skapa och genom att modifiera en gen som orsakar dövhet. Det har säkert kommit fler nyheter när du läser detta, men här är en av de första artiklarna om honom: ”A Russian scientist has threatened to make more CRISPR babies.” Antonio Regalado. MIT Technology Review. 11 juni 2019. https://www.technologyreview.com/f/613661/crispr-babies-gene-editing-scientist-china-russia-hiv/
Och här är en intervju med ett av de par som vill delta i hans försök: ”Deaf couple may edit embryo’s DNA to correct hearing mutation.” Jon Cohen. Science. 21 oktober 2019. https://www.sciencemag.org/news/2019/10/deaf-couple-may-edit-embryo-sdna-correct-hearing-mutation - Den här artikeln försöker sammanfatta den debatt som finns mellan forskare beträffande om, när och hur vi borde förända mänskliga embryon. Det finns också många bra länkar i artikeln till argument på båda sidor för den som vill läsa vidare: ” Scientists Disagree About the Ethics and Governance of Human Germline Editing.” 17 januari 2019. Françoise Baylis och Marcy Darnovsky, Hastings Center. https://www.thehastingscenter.org/scientists-disagree-ethics-governance-humangermline-genome-editing/
2. Bygg din egen bebis
- Skyltarna som de koreanska kvinnorna har för att visa att de är gravida infördes för att de skulle få sittplats. Det finns mer info om dem på en koreansk sida för expats: https://www.korea4expats.com/article-pregnant-women-badge.html
- Nyheten om Sydkoreas rekordlåga födelsetal rapporterades bland annat i ”South Korea’s fertility rate set to hit record low of 0.96”. Benjamin Haas. The Guardian. 3 september 2018. https://www.theguardian.com/world/2018/sep/03/south-koreasfertility-rate-set-to-hit-record-low
- Sydkorea har börjat med en aktiv politik för att få fler att välja att skaffa barn, men forskning tyder på att vissa delar av politiken skadar kvinnors reproduktiva hälsa: ”Reproductive technologies as population control: how pronatalist policies harm reproductive health in South Korea.” Kim. Sexual and Reproductive Health Matters. Vol. 27, 2019, nr 2 https://www.tandfonline.com/doi/full/10.1080/26410397.2019.1610278
- En stor anledning till att befolkningen fortsätter att öka i länder även där det föds få barn är att beräkningen utförs utifrån antalet barn som en kvinna får under sin livstid. Det vill säga, man undersöker om det redan finns en massa flickor som kommer att skaffa barn under livet. Barn som redan är födda kommer att få barn under sin livstid, alltså fortsätter befolkningen att öka under ett par decennier även efter att födelsetalen per kvinna har sjunkit under ersättningsnivån, det vill säga att varje kvinna föder 2,1 barn under sitt liv. Ett exempel på detta är Japan, där antalet barn som varje kvinna födde blev lägre än 2,1 redan 1974. Men på grund av de här långvariga effekterna började inte Japans befolkning att minska förrän 2010. Alltså mer än trettio år senare.
- Ett reportage om reproduktionsturismen till Sydkorea: ”Korean clinic treats more foreigners with fertility problems.” Ko Donghwan. The Korea Times. 12 juli 2018. https://www.koreatimes.co.kr/www/nation/2018/07/119_252097.html
- CHA Fertility Center har en hemsida (https://seoul.chamc.co.kr/en/) där man kan läsa mer om deras verksamhet. Efter att jag besökte CHA Fertility Center har en skandal och tragedi inträffat i deras amerikanska klinik när embryon från tre olika par blandades ihop vid en IVF-behandling PWCK: ”CHA Fertility Center Put Couple Through ’a Living Hell’ in Having Another Woman Give Birth to Our Son.” Bloomberg news. 10 juni 2019. https://www.bloomberg.com/press-releases/2019-07-10/pwck-cha-fertility-center-put-couple-through-aliving-hell-in-having-another-woman-give-birth-to-our-son
- Var kommer den första kliniken att erbjuda genmodifiering till hugade kunder? Det är fortfarande en stor fråga. Ett par olika artiklar försöker hitta svaret.
En genomgång av lagstiftningen i olika länder kring genmodifiering av barn: ”Where in the world could the first CRISPR baby be born?” Heidi Ledford. Nature News. 13 October 2015. https://www.nature.com/news/where-in-the-world-could-thefirst-crispr-baby-be-born-1.18542
”Tighten up Mexico’s regulations on human gene editing.” Aquino-Jarquin. Nature. 26 februari 2019. https://www.nature.com/articles/d41586-019-00666-0 - Ishii Tetsuya har skrivit flera vetenskapliga artiklar om riskerna med att modifiera embryon, hur det kan påverka samhället och kopplingen till reproduktiv turism. Ett urval är:
- ”Germ line genome editing in clinics: the approaches, objectives and global society.” Briefings in Functional Genomics, vol. 16, nr 1, januari 2017, s. 46–56. https://academic.oup.com/bfg/article/16/1/46/2962382
- ”Providing Appropriate Risk Information on Genome Editing for Patients.” Trends in Biotechnology. Vol. 34, nr 2, februari 2016, s. 86-90. https://www.sciencedirect.com/science/article/abs/pii/S0167779915002498
- ”Germline genome-editing research and its socioethical implications.” Trends in Molecular Medicine. Vol. 21, nr 8, augusti 2015, s. 473–481. https://www.sciencedirect.com/science/article/abs/pii/S1471491415001070
- ”The ethics of creating genetically modified children using genome editing.” Current Opinion in Endocrinology, Diabetes and Obesity: december 2017. Vol. 24, nr 6, s. 418–423. https://journals.lww.com/co-endocrinology/Abstract/2017/12000/The_ethics_of_creating_genetically_modified.7.aspx
- Två bra reportage om mitokondriesjukdomar och donationer:
- Forskning & Framsteg har publicerat en artikel om mitokondriesjukdomar och vilken betydelse den nya brittiska lagen har för svenska par som vill skaffa barn men lider av mitokondrieproblem. ”För första gången tillåts en behandling som går i arv.” Per Snaprud. 8 april 2015. https://fof.se/tidning/2015/4/artikel/for-forsta-gangen-tillats-en-behandling-som-gar-i-arv
- I The New York Times publicerades en artikel om att det har gått flera decennier sedan de första genmodifierade barnen föddes med hjälp av mitokondriedonationer: ”Genetically Modified People Are Walking Among Us.” Carl Zimmer. 1 december 2018. https://www.nytimes.com/2018/12/01/sunday-review/crispr-china-babies-gene-editing.html
- 10. Det är också så att många gener som från början låg i mitokondriens DNA har flyttat över till vår arvsmassa, vilket gör kopplingen mellan oss och den ännu starkare.
- 11. Det händer inte bara med våra mitokondrier. De gröna kloroblasterna i växter har samma historia. Vill man läsa mer om detta kan jag rekommendera The Origin of Mitochondria avWilliam F. Martin Scitable av Nature Education. https://www.nature.com/scitable/topicpage/the-origin-of-mitochondria-14232356/
- 12. Socialstyrelsens översikt över mitokondriella sjukdomar: https://www.socialstyrelsen.se/stod-i-arbetet/ovanliga-diagnoser/mitokondriella-sjukdomar-en-oversikt/
- 13. Se reportagen i referens 9 till det här kapitlet, men också den vetenskapliga artikeln ”Birth of infant after transfer of anucleate donor oocyte cytoplasm into recipient eggs”. Cohen m.fl. The Lancet. Vol. 350, nr 9072, s. 186–187, 19 juli 1997. https://www.thelancet.com/journals/lancet/article/PIIS0140-6736(05)62353-7/fulltext
14. En nyhetsartikel om den ukrainska kliniken: ”Clinic ClaimsSuccess In Making Babies With 3 Parents’ DNA.” Rob Stein NPR. 6 juni 2018. https://www.npr.org/sections/healthshots/2018/06/06/615909572/inside-the-ukrainian-clinic-making-3-parent-babies-for-women-who-are-infertile
- Det finns mycket att läsa om möjligheterna och riskerna med donationer av mitokondrier. Till exempel den här populärvetenskapliga genomgången: Mitochondrial Transfer: ”The making of three-parent babies.” Catherine Weiner. Harvard Science In the News. 22 augusti 2018. http://sitn.hms.harvard. edu/flash/2018/mitochondrial-transfer-making-three-parentbabies/
- 15. Marknaden för reproduktionsturism ser ut att bara växa framöver. En rapport hävdar att IVF-kliniker i Asien kommer att ha ett värde på nästan 14 miljarder dollar år 2025. Tidningen The Economist erbjuder en bra genomgång av hur marknaden för reproduktionsturism utvecklas:
- ”The fertility business is booming.” The Economist. 8 augusti 2019. https://www.economist.com/business/2019/08/08/the-fertility-business-is-booming
- ”Asia-Pacific IVF Services Market is Expected to Reach $13.66 Bn through 2025 Allied Market research.” 12 juni 2019. https:// www.globenewswire.com/news-release/2019/06/12/1867647/0/en/Asia-Pacific-IVF-Services-Market-is-Expected-to-Reach-13-66-Bn-through-2025.html
- 16. He Jiankui planerade att starta ett företag som skulle ge hugade föräldrar möjligheten att genmodifiera sina barn: ”Disgraced CRISPR scientist had plans to start a designer-baby business.” Antonio Regalado. MIT Technology Review. 1 augusti 2019. https://www.technologyreview.com/s/614051/crispr-babymaker-explored-starting-a-business-in-designer-baby-tourism/
17. Forskaren Susanne Lundin har skrivit en väldigt bra bok om organhandel, inklusive handel med donerade ägg och spermier: Organ till salu. Natur & Kultur 2014.- 18. En välskriven genomgång av hur problemen med att genmodifiering blir en del av reproduktionsindustrin: ”The next frontier in reproductive tourism? Genetic modification.” Rosa Castro. The Conversation. November 2016. http://theconversation.com/the-next-frontier-in-reproductive-tourism-genetic-modification-67132
- 19, Vetenskaplig artikel om musungarna med två mammor: ”Generation of Bimaternal and Bipaternal Mice from Hypomethylated Haploid ESCs with Imprinting Region Deletions.” Li m.fl. Cell Stem Cell. Vol. 23, nr 5, s. 665–676, 1 november 2018. https://www.cell.com/cell-stem-cell/fulltext/S1934-5909(18)30441-7
- 20. En vetenskaplig översiktsartikel som sammanfattar vad vi vet om intelligens, gener och ärftlighet: ”The new genetics of intelligence.” Plomin och von Stumm. Nature Reviews Genetics 19, s. 148–159, 2018. https://www.nature.com/articles/nrg.2017.104
- 21. Nyhetsartikel: ”IVF couples could be able to choose the ‘smartest’ embryo.” Hannah Devlin. The Guardian. 24 maj 2019. https://www.theguardian.com/society/2019/may/24/ivf-couplescould-be-able-to-choose-the-smartest-embryo
- 22. Vetenskaplig artikel om den genetiska kopplingen mellan kreativitet och vissa psykiska sjukdomar: Polygenic risk scores for schizophrenia and bipolar disorder predict creativity. Power m.fl. Nature Neuroscience, vol. 18, s. 953–955, 2015. https://www.nature.com/articles/nn.4040
- 23. Ledaren för det europiska institutet för bioinformation, Ewan Birney, skriver om varför det är problematiskt att försöka välja ut embryon med ”bra gener” då våra egenskaper påverkas av flera olika gener. ”Why embryo selection for polygenic traits is wrong.” 26 maj 2019. http://ewanbirney.com/2019/05/why-embryo-selection-for-polygenic-traits-is-wrong.html
(Ett citat: ”This is wrong on a number of levels; ethically it is wrong to make this decision as an independent laboratory without broad societal buy-in; scientifically it is wrong to imagine the ways we assess polygenic traits will translate into safe and effective embryo selection; for the specifics of IQ/Educational attainment trait this trait is so complex this is additionally unwise over and above any concerns.”)
(”Det är fel på flera olika nivåer; etiskt är det fel att fatta ett sådant beslut i ett enskilt labb utan brett inflytande från samhället; vetenskapligt är det fel att föreställa sig att vi kan komma åt egenskaper som påverkas av flera gener med hjälp av ett urval av embryon som är säkert och effektivt; för det specifika fallet med IQ och inlärning så är det egenskaper som är så komplexa att något sådant här är ytterligare dumdristigt, utöver de reservationerna.”)
24 Ett par av undersökningarna som gjorts om människors attityder till genmodifiering:- ”Public views on gene editing and its uses.” Gaskell m.fl. Nature Biotechnology, vol. 35, s. 1021–1023, 2017. https://www.nature.com/articles/nbt.3958
- ”Survey on the perception of germline genome editing among the general public in Japan.” Uchiyama m.fl. Journal of Human Genetics, vol. 63, s. 745–748, 2018. https://www.nature.com/articles/s10038-018-0430-2
3. Biohackers
- Genspace hemsida https://www.genspace.org/ och en artikel som Ellen Jorgensen och den andra grundaren Daniel Grushkin skrev 2011 om DIY-biologi: ”Engage with, don’t fear, community labs.” Nature Medicine, vol. 17, s. 411, 2011. https://www.nature.com/articles/nm0411-411?proof=t
- En sida som samlar mängder med information om gör-detsjälv-biologi, från vilka labb som finns till vilka kurser och konferenser som hålls, vilka projekt som pågår och vilka aktiva Facebookgrupper som finns: A Guide to DIYbio. Uppdaterad 2019. Medium. https://medium.com/@ThatMrE/a-guide-to-diybio-updated-2019-abd0956cdf74
Se även sidan https://sphere.diybio.org/ som samlar labb, projekt och liknande. - Biotech Without Borders hemsida är http://www.biotechwithoutborders.org/
- Videon där Josiah Zayer injicerar sig själv finns på hans egen Youtubekanal med rubriken ”DIY Human CRISPR Myostatin Knock-Out”. https://www.youtube.com/watch?v=o6A9bbDI6fo
Han har också en blogg (http://www.ifyoudontknownowyaknow.com/) med bland annat det här inlägget om att modifiera människor: http://www.ifyoudontknownowyaknow.com/2017/02/how-to-genetically-engineer-human-part.html - Netflix sida om serien Unnatural Selection: https://www.netflix.com/title/80208910. Fyra avsnitt undersöker olika aspekter av genteknik, inklusive att själv försöka bygga om sina gener.
- Ett par nyhetsartiklar om de olika försöken som människor har gjort att modifiera sina egna gener före Josiah:
- Liz Parrish. ”Can This Woman Cure Ageing with Gene Therapy?” Dara Mohammadi och Nicola Davis. The Guardian. 24 juli 2016. https://www.theguardian.com/science/2016/jul/24/elizabeth-parrish-gene-therapy-ageing
- Brian Hanley. ”One Man’s Quest to Hack His Own Genes.” Antonio Regalado. Technology Review. 10 januari 2017. https://www.technologyreview.com/s/603217/one-mansquest-to-hack-his-own-genes/
- Att försöka bota laktosintolerans: ”Scientist Painstakingly Documents His Own DIY Gene Therapy.” David Grossman. Popular Mechanics. 14 februari 2018. https://www.popularmechanics.com/science/health/a17804128/scientistpainstakingly-documents-his-own-diy-gene-therapy/
- Nyhetsartikel om Aaron Traywick, hans experiment och tragiska död: ”What Does an Infamous Biohacker’s Death Mean for the Future of DIY Science?” Kirsten Brown. The Atlantic. 5 maj 2018. https://www.theatlantic.com/science/archive/2018/05/aaron-traywick-death-ascendancebiomedical/559745/
- Företaget heter The Odin och deras sida med information om hur man modifierar sig själv finns på http://www.the-odin.com/diyhumancrispr/
- Två olika inlägg från Josiah Zayners offentliga Facebooksida:
”You know what’s the worst? When someone emails me looking for help and they have an ultra rare disease that no one is working on treating. It is ILLEGAL for me to try and help them according to the FDA and US government. They are just supposed to suffer and die. Their only chance is someone like me willing to risk going to jail to help them. In our current system you need to be an outlaw to try and help stop someone’s suffering. There’s got to be a better way.” (Facebook, januari 2019.)
”Most people can’t get access to these clinical trials and instead suffer and die. These gene therapies could be replicated for a few thousand dollars and made with the same purity. With gene therapies there is very little chance of adverse events. However, it is illegal to provide this to people even under medical supervision. More than 1 million people in the world suffer from muscle diseases and the average life expectancy is 20–30 years. We need to do more to help these people. #dmd #musculardystrophy #biohacking #diygenetherapy #PiratingGeneTherapy” (Facebook, december 2018.) - Det finns ett par bra intervjuer med Josiah Zayner här (han avböjde att bli intervjuad för den här boken):
”I want to help humans genetically modify themselves.” Tom Ireland. The Guardian. 24 december 2017. https://www.theguardian.com/science/2017/dec/24/josiah-zayner-diy-gene-editing-therapy-crispr-interview
”A Biohacker Regrets Publicly Injecting Himself With CRISPR.” Sarah Zhang. The Atlantic. Februari 2018. https://www.theatlantic.com/science/archive/2018/02/biohacking-stunts-crispr/553511/ - Nyhetsartikel om forskningen och debatten som följde: ”A paper showing how to make a smallpox cousin just got published. Critics wonder why.” Kai Kupferschmidt. Science News. Januari 2018. https://www.sciencemag.org/news/2018/01/papershowing-how-make-smallpox-cousin-just-got-published-criticswonder-why
- ”Playing God in your basement.” Michael Schrage. The Washington Post. 31 Januari 1988. https://www. washingtonpost.com/archive/opinions/1988/01/31/playing-god-in-your-basement/618f174d-fc11-47b3-a8dbfae1b8340c67/
- Fler lästips för den som är intresserad av ämnet:
”The Rise of Citizen Bioscience Is self-experimentation with gene editing techniques something we should herald as a new form of ’permissionless’ innovation?” Eleonore Pauwels. 5 januari 2018. https://blogs.scientificamerican.com/observations/the-rise-of-citizen-bioscience/
” Hacking Your Own Genes: A Recipe for Disaster Leapsmag.” Marcy Danovsky. (https://leapsmag.com/hacking-genes-recipe-disaster/) Artikeln lyfter likheterna mellan hemmagjorda genterapier och problemen som funnits inom stamcellsterapi.
4. Genkapplöpningen
- Femtio år efter Sputnik, 2007, gjorde NPR en serie med radioprogram om satelliten, historien och vilken effekt den har fått. Allihop finns på Sputnik at 50: Looking back at the Space Race. https://www.npr.org/series/14933218/sputnik-at-50-lookingback-at-the-space-race?t=1573814938464
- Många olika bedömare har kallat Kinas framsteg inom genteknik för Sputnik-händelser, till exempel André Choulika i den här debattartikeln: ”The West is losing the gene editing race. It needs to catch up.” STAT News. 29 oktober 2018. https://www.statnews.com/2018/10/29/west-is-losing-gene-editing-race/
- 3a, 3b, 3c Kan Kina bli en vetenskaplig supermakt?
The Economist försöker svara på frågan i en lång och spännande artikel som är mycket läsvärd och inte bara handlar om genteknik. De har också en bra genomgång av hur mycket olika länder och områden investerar i forskning: ”Can China become a scientific superpower?” 12 januari 2019. https:// www.economist.com/science-and-technology/2019/01/12/can-china-become-a-scientific-superpower
Ledaren i samma nummer av The Economist, citerad i texten: ”How China could dominate science – Should the world worry?” 12 januari 2019. https://www.economist.com/leaders/2019/01/12/how-china-could-dominate-science
En lite äldre nyhetsartikel i Nature som också försöker kartlägga hur mycket Kina spenderar på forskning: ”China by the numbers – Research capacity has grown rapidly, and now quality is on the rise.” Richard van Noorden. 22 juni 2016. https://www.nature.com/news/china-by-the-numbers-1.2012
Lång och bra artikel om Kinas utveckling till en vetenskaplig supermakt China: ”How science made a superpower.” Shellen Wu. Nature News. 1 oktober 2019. https://www.nature.com/articles/d41586-019-02937-2 - Centret Yunnan Key Laboratory of Primate Biomedical Research har ingen egen hemsida, men det finns flera andra bra reportage från centret. Till exempel:
”China is genetically engineering monkeys with brain disorders. Sarah Zhang.” The Atlantic. 8 juni 2018. https://www. theatlantic.com/science/archive/2018/06/china-is-genetically-engineering-monkeys-with-brain-disorders/561866/
” Monkey kingdom.” David Cyranoski. Nature features. 21 april 2016. https://www.nature.com/news/monkey-kingdom-1.19762 - Ji Weizhis vetenskapliga artikel om att de blev först med att använda crispr för att modifiera apor. ”Generation of Gene- Modified Cynomolgus Monkey via Cas9/RNA-MediatedGeneTargeting in One-Cell Embryos.” Niu m.fl. Cell, vol. 56,s. 836–843, 13 februari 2014. https://www.cell.com/cell/fulltext/S0092-8674(14)00079-8
- Det finns flera bra översiktsartiklar om möjligheten och problemen med att använda apor som modeller för mänskliga sjukdomar, till exempel: ”Genetic engineering in nonhuman primates for human disease modeling.” Sato och Sasaki. Journal of Human Genetics, vol. 63, s. 125–131, 2018. https://www.nature.com/articles/s10038-017-0351-5
- En vetenskaplig genomgång av användandet av apor i syfte att undersöka sjukdomar kopplade till åldrande hos människor, som parkinson, och problemen med det: ”Lessons from the analysis of nonhuman primates for understanding human aging and neurodegenerative diseases.” Verdier m.fl. Frontiers in Neuro science. 4 mars 2015. https://www.frontiersin.org/articles/10.3389/fnins.2015.00064/full
- Många olika rapporter och studier har undersökt hur det står till med Kinas djurförsöksapor. Se även ”Monkey kingdom” i referens 4 till detta kapitel.
”Monkey business.” Apoorva Mandavilli. Nature News. Mars 2006. https://www.nature.com/articles/nm0306-266
”The primate extinction crisis in China: immediate challenges and a way forward.” Li m.fl. Biodiversity and Conservation. November 2018, vol. 27, nr 13, s. 3301–3327. https://link.springer.com/article/10.1007/s10531-018-1614-y
”Conservation implications of primate trade in China over 18 years based on web news reports of confiscations.” Ni m.fl. Peer J. 6 dec 2018. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC6286804/
”Oversight of Animal Research in China.” Bayne m.fl. Laboratory Animals (Second Edition). 2018. S. 243–266.
”Use of live nonhuman primates in research in Asia.” Hagelin. Journal of postgraduate medicine, vol. 50, nr 4, 2004. http://www.jpgmonline.com/article.asp?issn=0022-3859;year=2004; volume=50;issue=4;spage=253;epage=256;aulast=hagelin - Här är en handfull rapporter och artiklar som tar upp problemen med den akademiska friheten idag i Kina:
- ”China: zero tolerance for academic freedom.” The Conversation. 17 oktober 2017. https://theconversation.com/china-zerotolerance-for-academic-freedom-85200
- ”Freedom in the world 2019.” Kapitel: ”China” Publicerad av Freedomhouse. https://freedomhouse.org/report/freedomworld/2019/china
- ”Human Rights Watch. World report 2019. China events of 2018.” https://www.hrw.org/world-report/2019/country-chapters/china-and-tibet
- ”Obstacles to Excellence: Academic Freedom & China’s Quest for World Class Universities.” Scholars at risk network. 24 september 2019. https://www.scholarsatrisk.org/resources/obstacles-to-excellence-academic-freedom-chinas-quest-forworld-class-universities/
- When Europeans do science in China. Jeffrey Mervis. Science News. 11 september 2019. https://www.sciencemag.org/news/2019/09/when-europeans-do-science-china
- Det är oklart hur de vetenskapliga framstegen i Kina kommer att påverka det kontrollerade kinesiska samhället och vice versa. Det är också svårt att avgöra hur fria kinesiska forskare verkligen är. Forskaren Joy Y. Zhang har försökt kartlägga den vetenskapliga världen i Kina. I den här populärvetenskapliga texten skriver han om hur Kina har skapat ett system som kan gynna forskningsfusk och hemlighetsmakeri i den vetenskapliga världen: ”Why Chinese science seems so secretive – and how it may be about to change.” The Conversation. 24 januari 2019. https://theconversation.com/why-chinese-science-seemsso-secretive-and-how-it-may-be-about-to-change-110326
- Det skrevs mycket om Su Bing och hans forskning när han först visade att han kunde stoppa in mänskliga genvarianter i apor, och det finns fler referenser om hans forskning i kapitel 12. En läsvärd artikel är: ”Chinese scientists have put human brain genes in monkeys – and yes, they may be smarter.” Antonio Regalado. MIT Technology Review. 10 april 2019. https://www.technologyreview.com/s/613277/chinese-scientists-have-put-human-brain-genes-in-monkeysand-yes-they-may-be-smarter/
5. Storm i en yoghurtskål
- Precis som nästan allting i biologin är verkligheten lite mer komplex än så här. Det man till vardags kallar bakterier delas upp i faktiska bakterier och arkéer. De båda typerna är mycket olika varandra och arkéer är mer lika eukaryoter är faktiska bakterier. Eukaryoterna är en stor och spretig grupp. Den innefattar alla flercelliga varelser: djur, växter och svampar. Vi människor är alltså eukaryoter. Men den innehåller också alla andra encelliga varelser, en komplex härva av liv som kräver sin egen bok för att bli begriplig. Kända exempel är amöbor, toffeldjur och marelden som lyser upp Sveriges västkust på sensommaren. Allting som lever på jorden faller in i en av de tre kategorierna. Virusen ligger lite vid sidan av dessa tre, eftersom de tekniskt sett inte ens är riktigt levande. De har ingen egen cell och räknas därför inte ens som encelliga.
- Det är nästan omöjligt att bara ange en källa för en person som det skrivits så mycket om som Alexander Fleming, men han fick Nobelpriset för sin upptäckt 1945 tillsammans med Ernst Boris Chain och Howard Walter Florey, så texten om priset på nobelprize.org är ett bra ställe att börja: https://www.nobelprize.org/prizes/medicine/1945/summary/
- En vetenskaplig genomgång av antibiotikans historia och våra framtida utmaningar: A brief history of antibiotics and select advances in their synthesis. Nicolaou, K., Rigol, S. Journal of Antibiotics, vol. 71, s. 153–184, 2018. https://www.nature.com/articles/ja201762
- Ett intressant poddavsnitt som går igenom hur antibiotika har använts för djur och mat, framför allt kyckling: ”The Bords and the Bugs”. Gastropod. 15 augusti 2017 Cynthia Graber och Nicola Twilley. https://gastropod.com/the-birds-and-the-bugs/
- Det finns flera olika sammanställningar av alla de upptäckter som ledde fram till att crispr blev ett så användbart verktyg:
Broad Institute samlar upptäckterna och listar de viktigaste publikationerna: Crispr Timeline. https://www.broadinstitute.org/what-broad/areas-focus/project-spotlight/crispr-timeline
- What is Biotechnology har en mer detaljerad lista från 1987 och framåt, som fortfarande uppdateras kontinuerligt: Crispr-cas9: Timeline of key events. https://www.whatisbiotechnology.org/index.php/timeline/science/CRISPR-Cas9
Jag kommer inte att lista alla vetenskapliga publikationer som är kopplade till den här utvecklingen, utan hänvisar till listorna ovan. Några av de viktigaste publikationerna:
- Första upptäckten av crispr: ”Nucleotide sequence of the iap gene, responsible for alkaline phosphatase isozyme conversion in Escherichia coli, and identification of the gene product.” Ishino m.fl. Journal of Bacteriology. December 1987; s. 54295433. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC213968/
- Studien på mjölkprodukter som visade att det var ett adaptivt immunsystem: CRISPR provides acquired resistance against viruses in prokaryotes. Barrangou, R., Fremaux, C., Deveau, H., Richards, M., Boyaval, P., Moineau, S., Romero, D.A., och Horvath, P. 2007. Science, s. 315, 1709–1712. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/17379808
- Jennifer Doudna och Emmanuelle Charpentier visar att det går att använda crispr som ett verktyg: ”A programmable dual-RNA-guided DNA endonuclease in adaptive bacterial immunity.” Jinek, M., Chylinski, K., Fonfara, I., Hauer, M., Doudna, J.A., and Charpentier, E. (2012). Science, s. 337, 816–821. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/22745249
Första beviset att systemet fungerade på mänskliga celler:”RNA-guided human genome engineering via Cas9.” Mali, P., Yang, L., Esvelt, K.M., Aach, J., Guell, M., DiCarlo, J.E., Norville, J.E., och Church, G.M. 2013. Science, s. 339, 823–826. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3712628/ - ”Multiplex Genome Engineering Using CRISPR/Cas Systems” Cong, L., Ran F. A., Cox D., Lin S., Barretto R., Habib N., Hsu P.D., Wu X., Jiang W, Marraffini L. A., Zhang F. 2013 Science. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/23287718
- 6. Virus som attackerar bakterier kallas fager eller ibland bakteriofager. Eftersom det finns så otroligt många av dem fungerar de också på en massa olika sätt, och de har flera olika typer av genetiska system. Det är inte alltid så att virus invaderar arvsmassan. Detta sker vanligtvis endast när viruset inte reproducerar sig utan bara ligger kvar latent i cellen (lysogeni). Det är ofta evolutionärt fördelaktigt. Vid produktion av nya virus (lytisk tillväxt), hoppar ofta virusets arvsmassa ut ur bakteriens arvsmassa, kopieras och används för att producera nya virus partiklar. Många virus är dessutom virulenta och deras arvsmassa sätter sig aldrig i bakteriens arvsmassa.
- 7. Bakterien har fler vapen än crispr att sätta in mot virus. Till exempel är restriktionssystem mycket vanligare än crispr, men det finns även självmordssystem och andra typer av system som vi bara delvis förstår, och det finns sannolikt många system som vi inte upptäckt.
- 8. Det finns många olika crispr-system och antagligen många fler att upptäcka. Det går att läsa översiktligt om flera av dem på Jennifer Doudnas labbs hemsida: Crispr systems. Doudna lab. http://doudnalab.org/research_areas/crispr-systems/
- 9. Jennifer Doudnas bok heter Sprickan i skapelsen (Original:A Crack In Creation) och kom ut 2018 på svenska (Volante).
- 10. En genomgång av den genetiska modifieringens historia finns till exempel i ”From Corgis to Corn: A Brief Look at the Long History of GMO Technology”. Gabriel Rangel. Harvard University. 9 augusti 2015. http://sitn.hms.harvard.edu/flash/2015/from-corgis-to-corn-a-brief-look-at-the-long-history-of-gmo-technology/
- 11. Det finns mycket spännande att läsa om hur tryckpressen uppfanns i både Kina och Korea långt före Gutenberg. Är man nyfiken kan jag rekommendera ”Who Invented the Printing Press?”. Elisabeth Palermo. Live Science. 25 februari 2014. https://www.livescience.com/43639-who-invented-the-printing-press.html
- 12. Mer information om Sveriges första tryckta bok, Dyalogus creaturarum moralizatus. Skapelsens sedelärande samtal. 1483. Finns på Stockholms stads sida Stockholmskällan. https://stockholmskallan.stockholm.se/post/28803
- 13. TALEN och zinkfingrar är andra metoder för att förändra arvsmassan med hög precision. De utvecklades innan crispr, men är krångliga att använda och ledde därför inte till en lika stor revolution. En vetenskaplig genomgång av hur de olika systemen fungerar finns i den vetenskapliga artikeln ”ZFN, TALEN and CRISPR/Cas-based methods for genome engineering”. Gaj m.flTrends Biotechnol. Juli 2013 s. 397–405. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3694601/
6. Ouppfostrade ärtor
- Det finns naturligtvis massor skrivet om Mendel och hans ärtor, men ett bra ställe att börja om man vill fördjupa sig är Encyclopedia Britannicas sida om honom, där det finns mycket spännande information: https://www.britannica.com/biography/Gregor-Mendel
- Mendels publicering: Mendel, G. Versuche über Plflanzenhybriden.Verhandlungen des naturforschenden Vereines in Brünn, Bd. IV für das Jahr 1865, Abhandlungen, s. 3–47, 1866. På svenska: Försök med växtbastarder. Stockholm: Aldus/Bonnier, 1965.
- Den Mendelska paradoxen kallas det faktum att Mendels siffror är lite för snygga. Det var forskaren Anthony F. W. Edwards som sa det där om spelaren och många har skrivit om fenomenet. En spännande artikel är ”The too-good-to-be-true paradox and Gregor Mendel”. Ira Pilgrim, The Journal of Heredity, 1984.
- En artikel om hur DNA-molekylen upptäcktes: ”Rosalind Franklin.” Anne Marie Conlon. New Scientist: https://www.newscientist.com/people/rosalind-franklin/
- BBC Science Focus försöker svara på frågan om hur långt ditt DNA är och landar i att det är mer än två meter i varje cell och totalt ungefär två gånger solsystemets diameter i kroppen. Av Hannah Ashworth: https://www.sciencefocus.com/the-humanbody/how-long-is-your-dna/
- Det ligger egentligen utanför den här bokens ämne, men det är viktigt att komma ihåg att könskromosomerna inte är ensamma om att styra vilket biologiskt kön en kropp utvecklas till. Utvecklingen av biologiskt kön är en process som innehåller många olika steg och faktorer. Det händer att kroppens utveckling inte alls stämmer överens med kromosomerna, att en kropp ser kvinnlig eller manlig ut utan att ha den vanliga kromosomuppsättningen. Biologiskt kön är en skala, inte något som är lätt och enkelt att dela in i två grupper. Det finns mängder av olika varianter. Det har till exempel blivit extra tydligt i debatten kring idrottskvinnor med ovanligt höga nivåer av testosteron.
En annan faktor är såklart också att många människor de facto är ett annat kön än vad deras kroppar uttrycker. Antingen för att de inte känner att de passar in i den vanliga uppdelningen av två kön, eller för att de inte identifierar sig med sitt kroppsliga kön. Den erfarenheten är både viktigare och sannare än vilka könskromosomer en människa råkar ha. Det finns mycket spännande att läsa om detta och ett par artiklar att börja med är:
- ”Sex redefined – The idea of two sexes is simplistic. Biologists now think there is a wider spectrum than that. Claire Ainsworth.” Nature Features. 18 februari 2015. https://www.nature.com/news/sex-redefined-1.16943
- ”Visualizing sex as a spectrum – Infographic reveals the startling complexity of sex determination.” Amanda Montañez. Scientific American. 29 augusti 2017. https://blogs.scientificamerican.com/sa-visual/visualizing-sex-as-a-spectrum/
- ”The new science of sex and gender.” Scientific American. 1 september 2017. https://www.scientificamerican.com/article/the-new-science-of-sex-and-gender/
- ”We Finally Understand That Gender Isn’t Binary. Sex Isn’t, Either.” Alexandra Kralick. Slate. 13 november. 2018. https://slate.com/technology/2018/11/sex-binary-gender-neither-exist.html
- 7. Projektet att kartlägga människans arvsmassa – The human genome project – var gigantiskt och all information om det finns att hitta på projektets hemsida: https://www.genome.gov/human-genome-project
- 8. 20 år efter Dollys födelse sammanfattar den här artikeln läget, och vad som är framtiden: ”It’s been 20 years since Dolly. Where’s my clone?” Sharon Begley. STAT News. 5 juli 2016. https://www.statnews.com/2016/07/05/dolly-cloning-sheep-anniversary/
- 9. De två makakerna ZhongZhong och HuaHua som föddes i januari 2018 är de första som klonats på samma sätt som Dolly, med hjälp av somatiska – kroppsliga – celler. Redan 1999 föddes apan Tetra i USA med hjälp av embryonal kloning, och 1997 föddes en apa med hjälp av en annan kloningsteknik som kallas ”nuclear transfer”.
Den vetenskapliga artikeln om ZhongZhong och HuaHua (här finns också referenser till de tidigare studierna): ”Cloning of Macaque Monkeys by Somatic Cell Nuclear Transfer.” Liu m.fl Cell, vol. 172, nr 4, s. 881–887.e7, 8 februari 2018. https://www.cell.com/cell/fulltex/S0092-8674(18)30057-6 - 10. Hela Bill Clintons tal och resten av tillkännagivandet kan man se på Youtube, på National Human Genome Research Institutes kanal. Human Genome Announcement at the White House.2000. Uppladdat den 29 augusti 2012. https://www.youtube.com/watch?v=slRyGLmt3qc
- 11. Mer om hur det gick till när vi människor av en slump utvecklade förmågan att dricka mjölk finns till exempel i artikeln ”Why we got milk”. Andrew Curry. Scientific American. 31 juli 2013. https://www.scientificamerican.com/article/why-we-got-milk/
7. Genterapi bland gyllene tempel
- Sjukhuset har en hemsida med mer information: http://www.hzszlyy.com/english/basisInfo.jsp?type=156&pId=159&cId=280
- Det finns ett par bra reportage om sjukhuset och de experimentella behandlingarna:
”Doctors in China lead race to treat cancer by editing genes.” Rob Stein NPR. Februari 2018. https://www.npr.org/sections/health-shots/2018/02/21/585336506/doctors-in-china-lead-raceto-treat-cancer-by-editing-genes
”China, unhampered by rules, races ahead in gene-editing trials.” Preetika Rana, Amy Dockser Marcus och Wenxin Fan. Wall Street Journal. Januari 2018. https://www.wsj.com/articles/china-unhampered-by-rules-races-ahead-in-gene-editing-trials-1516562360 - 2018 fick James P. Allison och Tasuku Honjo gemensamt Nobelpriset i medicin för sin upptäckt av cancerbehandling genom hämning av immunförsvarets bromsmekanismer. Pressmeddelandet innehåller också en sammanfattning av deras forskning: https://www.nobelprize.org/prizes/medicine/2018/52504-7411-2017-2/
Ett par år tidigare utsåg tidskriften Science metoden till ”årets genombrott”. Du kan läsa mer om forskningen bakom och effekterna i Cancer Immunotherapy av Jennifer Couzin- Frankel Science, 20 december 2013. https://science.sciencemag.org/content/342/6165/1432
Om risken att resultaten övervärderas: Too much of a good thing? Jocelyn Kaiser. Science News. 23 mars 2018. https://science.sciencemag.org/content/359/6382/1346/ - Sedan immunterapi utvecklades har man också tittat på olika sätt att använda genteknik för att förändra immuncellerna. Metoden CAR-T har utvecklats och crispr testas på T-celler. Här finns mer läsning för den som vill fördjupa sig:
- ”CRISPR, CAR-T, and Cancer.” International society for stem cell research. 27 oktober 2017. https://www.isscr.org/professional-resources/news-publicationsss/isscr-news-articles/blog-detail/stem-cells-in-focus/2017/10/27/crispr-car-t-andcancer
- ”CRISPR/Cas9 and CAR-T cell, collaboration of two revolutionary technologies in cancer immunotherapy, an instruction for successful cancer treatment.” H. Mollanoori. Human Immunology. 2018 dec. s. 876–882. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/30261221
- ”An ’off-the-shelf’ fratricide-resistant CAR-T for the treatment of T cell hematologic malignancies.” ML Cooper. Leukemia, 2018; https://www.nature.com/articles/s41375-018-0065-5
- ”CAR T Cell Therapy: Challenges to Bench-to-Bedside Efficacy.” Srivastava och Riddell. Journal of immunology, 15 jan 2018, s. 459-468. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC5957501/
- 5. På clinicaltrials.gov kan man se alla kliniska studier som är registrerade hos amerikanska myndigheter.
6. Tre vetenskapliga artiklar om hur man kan använda crispr i cancerbehandlingar:- ”Exposing cancer with CRISPR-Cas9: from genetic identification to clinical therapy.” Fan m.fl. Translational Cancer Research, vol. 7, nr 3, juni 2018. http://tcr.amegroups.com/article/view/22195/html
- ”Application of CRISPR-mediated genome engineering in cancer research.” Sayin och Papagiannakopoulos. Cancer Letters, vol. 387, 28 februari 2017, s. 10–17. https://www.sciencedirect.com/science/article/abs/pii/S0304383516301793
- ”CRISPR therapeutic tools for complex genetic disorders and cancer.” Baliou, S. International Journal of Oncology. Augusti 2018; s. 443–468. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC6017271/
- 7. Artikel om hur Kina tog ledningen i att använda crispr för att behandla cancer: ”China sprints ahead in CRISPR therapy race.” Dennis Normile. Science News. 6 oktober 2017. https://science.sciencemag.org/content/358/6359/20
- 8. Att välja att åka utomlands för att få medicinsk behandling i länder med svagare lagstiftning är både riskabelt och dyrt och det finns inte alltid kontroll över vad som faktiskt fungerar. Du hittar mer info om detta i appendix, men här är mer läsning för den som är nyfiken:
- ” Biomedical research in Mexico, a perspective from the private medical sector.” Nahum Méndez-Sáncheza och Misael Uribea. Medicina Universitaria, vol. 14, nr 54. Januari 2012. https://www.elsevier.es/en-revista-medicina-universitaria-304-articulo-biomedical-research-in-mexico-perspective-X1665579612234379
- ”Tighten up Mexico’s regulations on human gene editing.” Guillermo Aquino-Jarquin Nature Correspondent. 26 februari 2019. https://www.nature.com/articles/d41586-019-00666-0
- ”The Dangerous Practice of Seeking Medical Treatments Abroad.” Vanessa Nason. Vice. 25 oktober 2016. https://www.vice.com/en_us/article/qbnjw5/the-dangerous-practice-of-seeking-medical-treatments-abroad
8. Panacé
- Artikeln i New Scientist med bland andra Irina Conboy: ”We’re nearly ready to use CRISPR to target far more diseases.” Michael Le Page. 2 oktober 2017. https://www.newscientist.com/article/2149129-were-nearly-ready-to-use-crispr-to-target-farmore-diseases/
- Ett par olika vetenskapliga översiktsartiklar som tittar på hur crispr kan användas i medicinsk vetenskap:
”The Hope and Hype of CRISPR-Cas9 Genome Editing. A Review.” Musunuru. JAMA Cardiology. 2017; s. 914–919. https://jamanetwork.com/journals/jamacardiology/article-abstract/2632329
”Era of Genomic Medicine: A Narrative Review on CRISPR Technology as a Potential Therapeutic Tool for Human Diseases.” Kotagama m.fl. BioMed Research International, vol. 2019, artikel-ID 1369682, 15 sidor. https://www.hindawi.com/journals/bmri/2019/1369682/abs/
Men det finns också artiklar som lyfter fram problemen, till exempel:
”Counterpoint: The Potential Harms of Human Gene Editing Using CRISPR-Cas9. F. Baylis. Clinical C hemistry, vol. 64, nr 3, mars 2018. http://clinchem.aaccjnls.org/content/64/3/489.abstract - En lista över kända sjukdomar som orsakas av en enda gen finns på OMNI Gene Map Statistics: https://www.omim.org/statistics/geneMap. Totalt 6 538 i november 2019. Mer information om den här typen av sjukdomar kan man bland annat hitta på NCBI:s sida om genetiska sjukdomar: Single-Gene Disorders. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/books/NBK132154/
- Artikeln om barnen som behandlats mot bubble boy syndrome: ”Experimental gene therapy frees ’bubble-boy’ babies from a life of isolation.” Heidi Ledford. Nature News. 17 april 2019. https://www.nature.com/articles/d41586-019-01257-9
Den vetenskapliga artikeln om behandlingen av barnen med bubble boy syndrome: ”Lentiviral Gene Therapy Combined with Low-Dose Busulfan in Infants with SCID-X1.” E. Mamcarz m. fl. New England Journal of Medicine, 380:1525-1534, 18 april 2019. https://www.nejm.org/doi/10.1056/NEJMoa1815408 - Vetenskaplig översiktsartikel om olika sätt att leverera crispr inne i kroppen: ”Delivering CRISPR: a review of the challenges and approaches.” Lino m.fl. Drug Delivery, vol. 25, nr 1, 2018. https://www.tandfonline.com/doi/full/10.1080/10717544.2018.1474964
- Nyhetsartikel om det första försöket att göra crispr inne i kroppen: ”A human has been injected with gene-editing tools to cure his disabling disease. Here’s what you need to know.” Jocelyn Kaiser. Science News. 15 november 2017. https://www.sciencemag.org/news/2017/11/human-has-been-injected-geneediting-tools-cure-his-disabling-disease-here-s-what-you
En uppföljning i New York Post några månader senare visade att allting verkar ha gått bra: ”Scientists see positive results from 1st-ever gene-editing therapy.” Från nyhetsbyrån AP 6 februari 2018. https://nypost.com/2018/02/06/scientists-see-positive-results-from-1st-ever-gene-editing-therapy/ - Nyhetsartikel om försöken att använda crispr för att bota en genetisk ögonskada: ”LCA10. Eye disorder the focus of new clinical trial using highly touted CRISPR technology.” American Optometric Association. 29 augusti 2019. https://www.aoa.org/news/clinical-eye-care/eye-disorder-crispr-technology
- Nyhetsartikel om möjligheterna att använda crispr på foster redan inne i livmodern: ”Crispr Gene Editing Is Coming for the Womb.” Megan Molteni. Wired. 14 april 2019. https://www.wired.com/story/crispr-gene-editing-is-coming-for-the-womb/
- Den dystra statistiken om hiv och aids, även om mycket blivit bättre på senare år, kommer från hiv.gov, en amerikansk myndighetssida: https://www.hiv.gov/hiv-basics/overview/data-andtrends/global-statistics
- Nyhetsartikel som sammanfattar läget när det gäller hoppet att bota hiv med hjälp av crispr: ”Curing HIV just got more complicated. Can CRISPR help?” Jon Cohen. Science News. 15 mars 2019. https://www.sciencemag.org/news/2019/03/curing-hivjust-got-more-complicated-can-crispr-help
Vetenskaplig översiktsartikel om möjligheterna med crispr i kampen mot hiv och andra virussjukdomar. Den innehåller länkar till tidigare studier. ”Harnessing CRISPR to combat human viral infections.” Buhr och Lebbink. Current opinion in Immunology, vol. 54, oktober 2018, s. 123–129. https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0952791518300815 - Vetenskaplig artikel om evolutionen av mänsklig malaria: ”Evolution of human malaria.” Carlton.Nature Microbiology, vol. 3, s. 642–643. 24 maj 2018. https://www.nature.com/articles/s41564-018-0170-2
- Det är fascinerande hur en sjukdom som sicklecellanemi har kunnat utvecklas och finnas kvar. En bra översiktsartikel om sjukdomen är ”Natural Selection: Uncovering Mechanisms of Evolutionary Adaptation to Infectious Disease”. Pardis C. Sabeti Scitable. Nature education. 2008. https://www.nature.com/scitable/topicpage/natural-selection-uncovering-mechanisms-of-evolutionary-adaptation-34539/
Och: ”The Natural History of Sickle Cell Disease.” Serjeant. Cold Spring Harbor Perspectives in Medicine. Oktober 2013. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3784812/ Den här vetenskapliga artikeln visar att det fortfarande sker ett urval för sjukdomen på grund av malaria: ”Malaria continues to select for sickle cell trait in Central Africa.” Elguero m.fl. PNAS. 4 maj 2015. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC4460506/ - Nyhetsartikel om alla de olika studierna som är igång eller som är på väg att sjösättas för att använda crispr mot sicklecellanemi: ”More than a half-dozen teams are pursuing genetic therapies for sickle cell.” Usha Lee McFarling. STAT News. 21 februari 2018. https://www.statnews.com/2018/02/21/sickle-cell-genetic-therapies/
Ett reportage från en av de pågående studierna: ”A Patient Hopes Gene-Editing Can Help With Pain Of Sickle Cell Disease.” Rob Stein. NPR. 10 oktober 2019. https://www.npr.org/sections/health-shots/2019/10/10/766765780/after-a-life-ofpainful-sickle-cell-disease-a-patient-hopes-gene-editing-can-hel - En rapport från amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA om problemen som möter patienter med sicklecellanemi: ”The Voice of the Patient.” Oktober 2014. https://www.fda.gov/media/89898/download
Nyhetsartikel om problemen som patienterna möter: ”’Every time it’s a battle’ : In excruciating pain, sickle cell patients are shunted aside.” Sharon Begley STAT News. 18 september 2017. https://www.statnews.com/2017/09/18/sickle-cell-pain-treatment/ - Tuskegee-studien är en gräslig historia. Ett bra reportage om vad som hände och de långvariga konsekvenserna: ”A Generation of Bad Blood.” Vann R. Newkirk II. The Atlantic. 17 juni 2016. https://www.theatlantic.com/politics/archive/2016/06/tuskegee-study-medical-distrust-research/487439
Och här en tidslinje över vad som hände från den amerikanska smittskyddsmyndigheten CDC The Tuskegee Timeline: https:// www.cdc.gov/tuskegee/timeline.htm. - Boken Den odödliga Henrietta Lacks (2010, Crown publishing group) av Rebecca Skloot är ett mycket välskrivet reportage om HeLa-cellerna.
- Gudinnan Panakeia finns bland annat omnämnd i början av den hippokratiska eden, en ed för läkare och tandläkare att följa under sin yrkesutövning. Eden tillskrivs Hippokrates som levde i Grekland cirka år 460 till år 370 före vår tideräkning. Panakeia och hennes fyra systrar stod för fem aspekter av läkekonst och hälsa: universell hälsa – Panackeia; renhet – Hygieia; återhämtning – Iaso; bot – Aceso och prakt/friskhet/skönhet – Aglaia.
9. Avatarer
- Mer information om NF1 och hur många som drabbas finns hos patientföreningen NF-förbundet i Sverige: http://www.nf-forbundet.se.
- Genen neurofibromin är 350 000 baspar lång. Mer information om själva genen och effekterna av olika mutationer finns på ”US national library of medicine Neurofibromatosis type 1”. https://ghr.nlm.nih.gov/condition/neurofibromatosis-type-1
- Det finns ett fantastiskt reportage skrivet om det här projektet: ”Turning Piglets Into Personalized Avatars for Sick Kids.” Ed Yong. The Atlantic. 13 december 2017. https://www.theatlantic.com/science/archive/2017/12/turning-piglets-into-personalized-avatars-for-sick-kids/548204/
- University of Wisconsin har också gjort ett reportage om projektet: ”To help kids battling a rare disease, scientists forge a genetic link between people and pigs.” Kelly April Tyrrell. 19 december 2017. https://news.wisc.edu/nf1/
10. En gigantisk härva
- Mer information om icke-kodande DNA finns på US National Library of Medicine: ”What is noncoding DNA?” https://ghr.nlm.nih.gov/primer/basics/noncodingdna
- Det är faktiskt fortfarande lite oklart exakt hur många gener vi har, trots den stora kartläggningen. En bra nyhetsartikel om svårigheterna att reda ut det är ”New human gene tally reignites debate”. Cassandra Willyard. Nature News. 19 juni 2018. https://www.nature.com/articles/d41586-018-05462-w
- Det finns en väldig massa finlir i detta. Det finns gener som inte skapar proteiner eftersom de har hand om andra delar av processen och en del gener kan bli många olika proteiner. Det kallas för alternative splicing och mer info om det finns här: ”Alternative Splicing – How one gene can make many proteins.” Luv Kashyap och Parul Tripath. Bioscience Explained. 2008. https://bioenv.gu.se/digitalAssets/1571/1571501_spliceeng.pdf
- Vetenskaplig artikel med en bra genomgång av hur fler och fler egenskaper visar sig vara mer komplexa och påverkas av många fler gener än vad forskare tidigare trodde. Den använder bland annat mänsklig längd som ett exempel: ”An Expanded View of Complex Traits: From Polygenic to Omnigenic.” Boyle m.fl. Cell, vol. 169, nr 7, 15 juni 2017, s. 1177–1186.
- Den ärftliga komponenten i hur långa vi blir kan till och med ibland vara ännu större än åttio procent. Här är en vetenskaplig artikel som tittar på olika populationer: ”Heritability of Adult Body Height: A Comparative Study of Twin Cohorts in Eight Countries.” Silventoinen m.fl. Twin Research and Human Genetics. 1 oktober 2003. https://www.cambridge.org/core/journals/twin-research-and-human-genetics/article/heritability-of-adultbody-height-a- comparative-study-of-twin-cohorts-in-eight-countries/3EF884AEA534C90F46F95C9FA3944C84
- Kopplingen mellan öronvax och bröstcancer: Earwax, osmidrosis, and breast cancer: ”Why does one SNP (538G>A) in the human ABC transporter ABCC11 gene determine earwax type?” Toyoda m.fl. FASEB Journal, 21 april 2009. https://www.fasebj.org/doi/abs/10.1096/fj.09-129098
- Den här typen av stora genetiska undersökningar kallas ”GWAS, genome wide association studies”. Här är en vetenskaplig översiktsartikel om tekniken och möjligheterna: ”An Overview of Genome-Wide Association Study for Genetics Novices: A Review.” Tahir m.fl. Advancements in Life Sciences, vol. 6, nr 3, 2019. http://submission.als-journal.com/index.php/ALS/article/view/523
Och här en nyhetsartikel om tekniken och begränsningarna: How scientists are learning to predict your future with your genes. Brian Resnick. Vox. 25 Augusti 2018. https://www.vox.com/science-and-health/2018/8/23/17527708/genetics-genomesequencing-gwas-polygenic-risk-score - Att använda AI och maskininlärning för att förstå våra gener är kanske det enda sättet. Det finns flera bra artiklar för den som vill fördjupa sig:
- ”Deep learning for biology.” Sarah Webb. Nature News. 20 februari 2018. https://www.nature.com/articles/d41586-01802174-z
- ”Could AI Make Gene Editing More Accurate?” Ashley Yeager. The Scientist. 1 maj 2019. https://www.the-scientist.com/the-literature/could-ai-make-gene-editing-more-accurate-65781
- ”Supervised Machine Learning for Population Genetics: A New Paradigm Trends in Genetics.” Schrider och Kern. Cell, volym 34, nr 4, April 2018, s. 301–312 (vetenskaplig review). https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0168952517302251
”Deep learning In Bioinformatics.” Min m.fl Briefings In Bioinformatics, vol. 18, nr 5, september 2017, s. 851–869. https://academic.oup.com/bib/article/18/5/851/2562808
- ”High-performance medicine: the convergence of human and artificial intelligence.” Eric J. Topol. Nature Medicine, vol. 25,s. 44–56, 2019. https://www.nature.com/articles/s41591-0180300-7
- Det är fortfarande inte helt klart vilka gener som påverkar exakt vilken ögonfärg en människa får, men den här vetenskapliga artikeln försöker reda ut det och hittar fler än 16: Genotype–phenotype associations and human eye color. Désirée White & Montserrat Rabago-Smith. Journal of Human Genetics, vol. 56, s. 5–7, 2011. https://www.nature.com/articles/jhg2010126#citeas
11. Den nya tidens horoskop
- Nyhetsartiklar om gripandet och vad som hänt i rättegången ett år senare:
”After Arrest Of Suspected Golden State Killer, Details Of His Life Emerge.” Laurel Wamsley. NPR. 26 april 2018. https://www.npr.org/sections/thetwo-way/2018/04/26/606060349/after-arrest-of-suspected-golden-state-killer-details-of-hislife-emerge
”What we know about the Golden State Killer case, one year after a suspect was arrested.” Breeanna Hare. CNN. 24 april 2019. https://edition.cnn.com/2019/04/24/us/golden-state-killer-one-year-later/index.html - Nyhetsartikel om hur polisen hittade gärningsmannen 24 år senare: ”Uppmärksammad våldtäkt i Billdal för 24 år sen – nu döms mannen till sex års fängelse.” SVT. 21 maj 2019. https:// www.svt.se/nyheter/lokalt/vast/billdalsmannen-doms-till-sjuars-fangelse
En text om vad lagändringen innebär: ”Lagändring ger polisen möjlighet att söka efter okända gärningsmäns familj i DNA- register.” Dagens Juridik. 28 januari 2019. https://www.dagensjuridik.se/nyheter/lagandring-ger-polisen-mojlighet-att-soka-efter-okanda-garningsmans-familj-i-dna-register/ - Vetenskaplig artikel om kartläggning av stora delar av USA:s befolkning med hjälp av redan existerande DNA-data: ”Identity inference of genomic data using long-range familial searches.” Erlish m.fl. Science, vol. 362, nr 6415, s. 690–694, 9 november 2018. https://science.sciencemag.org/content/362/6415/690
Nyhetsartikel i Science: ”We will find you: DNA search used to nab Golden State Killer can home in on about 60% of white Americans.” Jocelyn Kaiser. 11 oktober 2018. https://www.sciencemag.org/news/2018/10/we-will-find-you-dna-searchused-nab-golden-state-killer-can-home-about-60-white - Metoden med familjesökning som användes för att hitta The golden state killer har väckt många frågor kring hur tekniken ska användas:
- ”Golden State Killer suspect’s capture sparks DNA site privacy fears.” Eric Ortiz. NBC News. 27 april 2018. https://www.nbcnews.com/news/us-news/golden-state-killer-suspect-s-capture-sparks-dna-site-privacy-n869661
- ”The DNA technique that caught the Golden State Killer is more powerful than we thought.” Russel Brandom. The Verge. 11 oktober 2018. https://www.theverge.com/2018/10/11/17964862/family-dna-crime-search-goldenstate-killer-forensics
- En nyhetsartikel om hur snabbt marknaden för hemgentester har vuxit: ”The lucrative rise of DNA testing: ’we created the market for what we do’.” Mark Williams. The Guardian. 25 maj 2017. https://www.theguardian.com/small-business-network/2017/may/25/dna-testing-we-created-the-marketfor-what-we-do-living-dna-dnafit-geneu
En artikel i Technology Review om att fler än 26 miljoner har tagit sådana här tester: ”More than 26 million people have taken an at-home ancestry test.” Matt Binder. 11 februari 2019. https://www.technologyreview.com/s/612880/more-than-26-millionpeople-have-taken-an-at-home-ancestry-test/ - Vetenskaplig artikel om befolkningsstrukturen på Island: ”Origin and population structure of the Icelanders.” Williams. Human biology. April 1993; 65(2): s. 167–191. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/8449480
- Nyhetsartikel om det genetiska sökandet efter Niall: ”The genetic imprint of Niall of the Nine Hostages.” Aoife McLysaght. The Irish Times. 24 april 2014. https://www.irishtimes.com/news/science/the-genetic-imprint-of-niall-of-the-nine-hostages-1.1771373
- Många journalister har gjort bra och spännande artiklar och radioprogram om problemen med att använda gentester för att analysera sitt ursprung, inklusive intervjuer med många forskare. Här är ett par tips:
- ”We are family.” Rose Eveleth. Flash Forward. 5 juni 2018.
- ”How DNA Testing Botched My Family’s Heritage, and Probably Yours, Too.” Kirsten Brown. Gizmodo. 16 januari 2018. https://gizmodo.com/how-dna-testing-botched-my-familysheritage-and-probab-1820932637
- Men journalister har också skrivit om hur gentesterna kan avslöja oväntade familjehemligheter: Dani Shapiro: ”’Science will bring an end to these family secrets’.” Rachel Cooke. The Guardian. 9 juni 2019. https://www.theguardian.com/global/2019/jun/09/dani-shapiro-science-will-bring-an-end-to-these-family-secrets-inheritance
- 9. Angelina Jolies text ”My medical choice”, 14 maj 2013: https://www.nytimes.com/2013/05/14/opinion/my-medical-choice.htm
- 10. Mary-Claire King upptäckte kopplingen mellan mutationer i BRCA1 och BRCA2. Det här är en väldigt spännande artikel om hennes liv och verk: ”Lessons From the Woman Who Discovered the BRCA Cancer Gene.” Alice Park. Time. 2 juni 2014. https://time.com/2802156/lessons-from-the-woman-who-discovered-the-brca-cancergene/
- 11. Det finns flera bra artiklar om problemen med hemgentesterna. Ett par som jag kan rekommendera är:
- ”The spurious, questionable science behind DNA testing kits.” Amit Katwala. Wired. 30 maj 2019. https://www.wired.co.uk/article/dna-testing-kits-science
- ”How to Spend $1900 on Gene Tests Without Learning a Thing.” Antonio Regalado. Technology Review. 18 oktober 2017. https://www.technologyreview.com/s/609103/how-tospend-1900-on-gene-tests-without-learning-a-thing/
- ”Why You Should Be Careful About 23andMe’s Health Test.” Red. The New York Times. 1 februari 2019. https://www.nytimes.com/interactive/2019/02/01/opinion/23andme-cancerdna-test-brca.html
- 12. Den vetenskapliga artikeln med äppelstudien: ”Moderate effects of apple juice consumption on obesity-related markers in obese men: impact of diet–gene interaction on body fat content.” Barth m.fl. European journal of nutrition. Oktober 2012, vol. 51, nr 7, s. 841–850. https://link.springer.com/article/10.1007%2Fs00394-011-0264-6
13. Intervjun med Helix återfinns i artikeln ”The Next Pseudoscience Health Craze Is All About Genetics”. Kristen Brown. Gizmodo. 15 februari 2017 https://gizmodo.com/the-next-pseudoscience-health-craze-is-all-about-geneti-1792194708- 14. Nu börjar det också komma upprop bland läkare och forskare om starkare reglering av den här typen av tester.
- – ”Senior doctors call for crackdown on home genetic testing kits.” Hannah Devlin. The Guardian. 21 juli 2019. https://www.theguardian.com/science/2019/jul/21/senior-doctorscall-for-crackdown-on-home-genetic-testing-kits
- – ”Genetic tests: Experts urge caution over home testing.” BBC News. 17 oktober 2019. https://www.bbc.com/news/health-50069155
- Problemen sammanfattas också i den vetenskapliga artikeln ”Direct-to-consumer genetic testing”. Horton m.fl. BMJ 2019; vol. 367. https://www.bmj.com/content/367/bmj.l5688
15. Det pågår mängder av dubiösa försök att kartlägga gener och koppla dem till allt från inkomst till smak i viner. Det har skrivits massor med bra artiklar om detta som ligger lite utanför bokens områden, men här kommer ett tips:
”Researchers Want to Link Your Genes and Income – Should They?” Megan Molenti. Wired. 12 april 2019. https://www.wired.com/story/researchers-want-to-link-your-genes-and-incomeshould-they/- 16. Det har kommit flera bra nyhetsartiklar om hur informationen från testerna säljs vidare. Ett par bra att börja med:
- – ”Don’t buy online DNA ancestry tests. You are the real product.” Karlin Lillington. The Irish Times. 29 november 2018. https://www.irishtimes.com/business/technology/don-t-buyonline-dna-ancestry-tests-you-are-the-real-product-1.3713619
- – ”Who’s making money from your DNA?” Manuela Saragosa. BBC. 1 mars 2019. https://www.bbc.com/worklife/article/20190301-how-screening-companies-are-monetising-your-dna
- – ”After you spit into a tube for a DNA test like 23andMe, experts say you shouldn’t assume your data will stay private forever.” Erin Brodwin. Business Insider. 16 februari 2019. https://www.businessinsider.com/privacy-security-risks-genetic-testing-23andme-ancestry-dna-2019-2?r=US&IR=T
– ”How DNA Companies Like Ancestry And 23andMe Are Using your genetic data.” Nicole Martin. Forbes. 5 december 2018. https://www.forbes.com/sites/nicolemartin1/2018/12/05/how-dna-companies-like-ancestry-and-23andme-are-usingyour-genetic-data/
17. Bra artiklar om gendopning, gentester i idrott och vad de kan komma att innebära:- – ”Will the genetic screening of athletes change sport as we know it?” Gregory Haff. The Conversation. 8 september 2019. https://theconversation.com/will-the-genetic-screening-ofathletes-change-sport-as-we-know-it-122781
- – ”Explainer: what is gene doping – and will any athletes at Rio 2016 have tried it?” Colin Moran. The Conversation. 8 augusti 2016. https://theconversation.com/explainer-what-is-gene-doping-and-will-any-athletes-at-rio-2016-have-tried-it-63230
– ”The Search for the Olympian Gene.” Kristen Brown. Gizmodo. 21 februari 2018. https://gizmodo.com/the-search-forthe-olympian-gene-1822975337
18. Ett mycket välskrivet reportage om Kinas gentester på uigurer: ”China Uses DNA to Track Its People, With the Help of American Expertise.” Sui-Lee Wee. The New York Times. 21 februari 2019. https://www.nytimes.com/2019/02/21/business/china-xinjiang-uighur-dna-thermo-fisher.html?wpisrc=nl_todayworld&wpmm=1
(Ett citat från artikeln: ”From 2016 to 2017, nearly 36 million people took part in it, according to Xinhua, China’s official news agency. The authorities collected DNA samples, images of irises and other personal data, according to Uighurs and human rights groups. // In patent applications filed in China in 2013 and 2017, ministry researchers described ways to sort people by ethnicity by screening their genetic makeup. They took genetic material from Uighurs and compared it with DNA from other ethnic groups. In the 2017 filing, researchers explained that their system would help in ’inferring the geographical origin from the DNA of suspects at crime scenes’.”)
- Rapporten från Human Rights Watch: ”China: Minority Region Collects DNA from Millions.” 13 december 2017. https://www.hrw.org/news/2017/12/13/china-minority-region-collects-dna-millions
Ett av många reportage om de fruktansvärda omskolnings-lägren: ”China Is Detaining Muslims in Vast Numbers. The Goal: ’Transformation’.” Chris Buckey. The New York Times. 8 september 2018. https://www.nytimes.com/2018/09/08/world/asia/china-uighur-muslim-detention-camp.html
Här är två böcker som undersöker sambanden mellan gener, arv och ursprung, båda är skrivna av duktiga vetenskapsjournalister:
- Boken She Has Her Mother’s Laugh: The Powers, Perversions, and Potential of Heredity av Carl Zimmer kom ut 2018 på förlaget Dutton.
- Boken A Brief History of Everyone Who Ever Lived av Adam Rutherford kom ut 2017 på W&N.
Nedan hittar du ett par avslutande kommentarer och lite bonusläsning för dig som tycker att det här är lika spännande som jag och har orkat leta dig ända hit. Vad glad jag blir att du hittade den här biten också!
- Ett av problemen med att koppla stora genetiska studier till både sjukdomar och arv är att det råder en ganska skev fördelning i vilka som testas. Åtskilliga forskare arbetar med att lyfta in fler personer och mer information från underrepresenterade befolkningsgrupper. Här är en bra genomgång av det arbetet: ”Facing up to injustice in genome science.” Giorgia Guglielmi. Nature News. 16 april 2019. https://www.nature.com/articles/d41586-019-01166-x
- En sak som jag inte tar upp i boken när det gäller genetik och ursprung är frågan om mänskliga ”raser”, och det finns goda skäl att låta bli eftersom det inte finns någon vetenskaplig grund för det konceptet. Det bygger på föråldrade idéer om mänsklig genetik. Vill man fördjupa sig är den här artikel ett bra ställe att börja: ”There’s No Scientific Basis for Race – It’s a Made-Up Label.” Elizabeth Kolbert. National Geographic. April 2018. https://www.nationalgeographic.com/magazine/2018/04/race-genetics-science-africa/
12. En plats du inte trodde fanns
- Filmen Gattaca är verkligen sevärd. Den är skriven och regisserad av Andrew Niccol. Mer info om den finns på imdb: https://www.imdb.com/title/tt0119177/
- Jackie Leach Scully är professor i bioetik vid Newcastle University. Hon har skrivit mängder med spännande texter, bland annat:
– ”Disability and the challenge of genomics.” Routledge Handbook of Genomics, Health and Society, 2018. Routledge. https://www.crcpress.com/Routledge-Handbook-of-Genomics-Health-and-Society/Gibbon-Prainsack-H ilgartner-Lamoreaux/p/book/9781138211957
- – Feminist empirical bioethics Empirical Bioethics: Theoretical and Practical Perspectives, 2017. Cambridge University Press http://admin.cambridge.org/an/academic/subjects/law/medico- legal-bioethics-and-health-law/empirical-bioethicstheoretical-and-practical-perspectives?format=HB
– Choice, chance and acceptance. Human Flourishing in an Age of Gene Editing, Oxford University Press, 2019.- 3. Det har skrivits mycket om försöken att skapa chimairor bestående av olika djur, ibland av djur och människor. Alla de referenserna finns samlade här:
- Lång artikel om Juan Carlos Izpisua Belmonte och hans forskning, som citatet i kapitlet kommer ifrån: ”Better Living Through Crispr: Growing Human Organs in Pigs.” Erika Hayasaki. Wired. 9 mars 2019. https://www.wired.com/story/belmonte-crispr-human-animal-hybrid-organs/
Vetenskaplig artikel om att skapa chimairor av råttor och möss. ”Interspecies Chimerism with Mammalian Pluripotent.” Wu m.fl Stem Cells Cell. Vol. 168, nr 3, s. 473–486. 26 januari 2017. https://www.cell.com/cell/fulltext/S0092-8674(16)31752-4
Nyhetsartikel om forskare som skapat embryo med celler från människor och gris: ”Human-Pig Hybrid Created in the Lab – Here Are the Facts.”Erin Blakemore. National Geographic. 26 januari 2017. https://www.nationalgeographic.com/news/2017/01/human-pig-hybrid-embryo-chimera-organshealth-science/
Nyhetsartikel om forskare som skapat embryo med celler från människor och får: ”Sheep-Human Hybrids Made in Lab – Get the Facts.” Michael Greshko. National Geographic. 18 februari 2018. https://www.nationalgeographic.com/news/2018/02/sheep-human-hybrids-chimeras-crispr-organtransplant-health-science/
Kinesiska forskare har kombinerat stamceller från mänskliga embryon med kaninfoster. New Scientist skriver om forskningen: ”Human-rabbit embryos intensify stem cell debate.” Philip Cohen. 15 augusti 2003. https://www.newscientist.com/article/dn4060-human-rabbit-embryos-intensify-stem-cell-debate/
- 4. Mer information om bristen på donerade organ finns på donationsregistret https://www.livsviktigt.se och jag kan återigen rekommendera Susanne Lundins bok Organ till salu, Natur & Kultur 2014.
- 5. En vetenskaplig artikel som går igenom historiska försök att använda organ från djur till människor: ”A brief history of xenotransplantation.” Cooper m.fl. International Journal of Surgery. November 2015, s. 205–210. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC4684730/
- 6. Nyhetsartikel om Su Bings experiment: ”Chinese scientists have put human brain genes in monkeys – and yes, they may be smarter.” Antonio Regalado. MIT Technology Review. 10 april 2019. https://www.technologyreview.com/s/613277/chinese-scientists-have-put-human-brain-genes-in-monkeysand-yes-theymay-be-smarter/
- – Su Bing försvarar sina experiment under vilka han stoppat in mänskliga gener i apor för att förändra deras hjärnor: ”Chinese scientists defend implanting human gene into monkeys’ brains.” Ben Westcott och Serenitie Wang. CNN. 12 april 2019. https://edition.cnn.com/2019/04/12/asia/monkey-brainhuman-china-intl/index.html
- En vetenskaplig artikel som undersöker etiken i att genmodifiera apor så att de blir mer lika oss: ”The ethics of using transgenic non-human primates to study what makes us human.” Coors m.fl. Nature Reviews Genetics. September 2010, s. 658–662. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/20717156
- 7. Drömmen om att optimera den mänskliga kroppen utforskas just nu på många olika sätt. The Wilson Center släppte i oktober 2017 en rapport om hur läget ser ut nu och vad som är möjligt framöver: ”How to Optimize Human Biology: Where Genome Editing and Artificial Intelligence Collide.” https://www.scribd.com/document/361235830/How-to-Optimize-Human-Biology-Where-Genome-Editing-and-Artificial-IntelligenceCollide#download
- 8. Det pågår massor med studier som testar olika sätt att använda crispr för att bota eller behandla olika sjukdomar, och listan med vilka studier som pågår förändras hela tiden. Därför kommer referenser till specifika studier snabbt att bli inaktuella. Men det följande är en bra genomgång av läget för ett antal sjukdomar, vem som arbetar med dem och hur nästa steg ser ut:
– ”CRISPR Clinical Trials: Will CRISPR Cure These Diseases?” 17 december 2018. https://www.synthego.com/blog/crispr-cure-diseases
– En artikel om det pågående arbetet med att hitta bot mot ALS: ”With CRISPR, geneticists have a powerful new weapon in the battle against ALS.” Luke Dormehl. Digital trends. 22 december 2017. https://www.digitaltrends.com/cool-tech/crispr-als-treatment/
– Flera försök pågår för att använda crispr i syfte att komma åt virussjukdomar för vilka det idag inte finns något vaccin: ”CRISPR hope for vax-resistant disease treatment.” Paul Biegler Cosmos. 20 maj 2019. https://cosmosmagazine.com/biology/crispr-hope-for-vax-resistant-disease-treatment
För information om de lite mer ambitiösa förslagen kan man läsa: - – World economic forum har gjort en rapport om ”How to optimize human biology”. https://www.weforum.org/agenda/2017/11/how-to-optimize-human-biology
- – ”Human Enhancement The Scientific and Ethical Dimensions of Striving for Perfection.” Pew Research Center. David Masci. 26 juli 2016. https://www.pewresearch.org/science/2016/07/26/human-enhancement-the-scientific-and-ethical-dimensions-of-striving-for-perfection/
- – ”The ’Black Ball’ Hypothesis: Is Gene Editing More Dangerous Than Nuclear Weapons?” Vanity Fair. Nick Bilton. 28 november 2018. https://www.vanityfair.com/news/2018/11/is-gene-editing-more-dangerous-than-nuclear-weapons
För en mer övergripande filosofisk text om etiken i att omforma oss själva och transhumanism kan jag rekommendera Karim Jebaris doktorsavhandling från 2014, Human Enhancement and Technological Uncertainty: Essays on the Promise and Peril of Emerging Technology. KTH, 2014.
- 9. Både att återskapa utdöda djur och att använda gendrivare skriver jag om i min bok Mammutens återkomst, 2016, Fri Tanke förlag.
- 10. Fantastisk artikel i The Atlantic om hur Ginko försöker få oss att älska genmodifiering: ”Modern Meadow: Can This Company Convince You to Love GMOs?” Sara Zhang. Februari 2018. https://www.theatlantic.com/science/archive/2018/02/ginkgo-bioworks-gmos/552374/
Amerikanska forskare försöker använda crispr på jäst för att skapa vin som inte ger bakfylla: ”’Jailbreaking’ yeast could amp up wine’s health benefits, reduce morning-after headaches.” Phyllis Picklesimer. ACES News. 16 mars 2015. https://aces.illinois.edu/news/jailbreaking-yeast-could-amp-wines-healthbenefits-reduce-morning-after-headaches
11. Forskare hoppas att crispr-modifierade virus ska bli ett nytt vapen i kampen mot antibiotikaresistenta bakterier: ”CRISPR Edited Viruses Are the New Enemy of Superbugs.” Interesting Engineering. Jessica Miley. 23 maj 2019. https://interestingengineering.com/crispr-edited-viruses-are-the-new-enemy-of-superbugs- 12. En del av frågan kring hur vi ska använda genteknik handlar om vilka egenskaper vi ser som positiva eller användbara. Det kan vara nyttigt att vända på det perspektivet ibland, till exempel genom att läsa den här artikeln om varför personer med fysiska funktionsvariationer kan vara de som är bäst lämpade för rymdresor. Det är till exempel mycket lättare att tömma en stomipåse än att gå på toaletten i rymden: ”It’s Time to Rethink Who’s Best Suited for Space Travel.” Rose Eveleth. Wired. 27 januari 2019. https://www.wired.com/story/its-time-to-rethinkwhos-best-suited-for-space- travel/
Efterord – Lider ni av fräknar?
- En rolig och ganska oseriös nyhetsartikel om genetiken bakom rödhårighet. Jag uppskattar rubriken lite extra: ”Science Shows Redheads Have Genetic Superpowers.” Susannah Cahalan. New York Post. 2 december 2017. https://nypost.com/2017/12/02/science-shows-redheads-have-genetic-superpowers/
Lite bättre information finns i den vetenskapliga artikeln ”Genome-wide study of hair colour in UK Biobank explains most of the SNP heritability.” Morgan m.fl. Nature Communications, vol. 9. https://www.nature.com/articles/s41467-018-07691-z
- 2. Stephen Hawking hade aldrig fötts på grund av sin ALS, och även om det är svårare att uttala sig om matematikern Ada Lovelace, så tyder det faktum att hon dog tidigt på grund av cancer i livmodern på att hon kan ha burit på gener som ökade risken för cancer.
- 3. Yuval Noah Harari jämför den biologiska revolutionen med den fysiska i sina böcker Homo Deus (2015) och 21 tankar om det 21:a århundradet (2018), båda utgivna av Natur & Kultur.
4. Det finns problem med att tro att kroppen och hjärnan är en dator, vilket journalisten Kirsten Brown lyfter i den här artikeln: ”The Body Is Not a Computer – Stop Thinking of It as One.” Kristen Brown. Gizmodo. 12 maj 2017. https://gizmodo.com/the-body-is-not-a-computer-stop-thinking-of-it-asone-1795067037
En annan aspekt av synen på kroppen som en maskin är att den är ganska begränsande. Rose Eveleth har skrivit en väldigt bra essä om hur fel det kan bli: ”Transhumanism Is Tempting – Until You Remember Inspector Gadget.” 27 maj 2019. https://www.wired.com/story/what-inspector-gadget-can-teach-usabout-transhumanism/
- 5. Har du tagit dig ända hit förtjänar du faktiskt en kaka. Här är ett recept på en riktigt god och chokladig Sachertårta: https://www.seriouseats.com/recipes/2012/01/sachertorte-viennese-chocolate-cake-apricot-recipe.html